Fredrik Fagerholm ny avdelningschef för maskinstyrningsenheten

Fredrik Fagerholm ny avdelningschef för maskinstyrningsenheten

Kan du berätta lite om din bakgrund?

Jag är utbildad byggare från Optima och har jobbat ca tre och ett halvt år som snickare. Sedan blev jag intresserad av lantmätaryrket och sökte in till lantmäteriteknik vid Novia i Vasa. Jag jobbade då på Ostromap på somrarna och fick anställning på Ostromap när jag utexaminerades 2018. Då var jag främst ute på fält och mätte ända tills början på 2020. Jag började sedan med maskinstyrning. Min byggnadsbakgrund har gett mig stora fördelar i arbetet, eftersom alla termer var bekanta sedan tidigare och jag har sett byggarens sida av projekten.

 

Hur många anställda jobbar på din avdelning för tillfället?

Vi är 5 stycken inklusive jag själv, utspritt på flera kontor. 

 

Hur ser tjänsterna ut inom maskinstyrning? Vad erbjuder ni?

Vi erbjuder modellering för grävmaskinssystem i 2D och 3D, slutdokumentation av mätdata (”As-built”) och mängdberäkningar.

 

Alla jordbyggnadsentreprenörer har nytta av maskinstyrning. Man har otroligt stor nytta av att se landskapet och positioneringen på skärmen i sin grävmaskin. Det är också mycket enklare att föreställa sig hur slutresultatet kommer att se ut med maskinstyrning. Kunden bestämmer själv om de vill ha ritningar i 2D eller 3D. Mängdberäkning kan man ha stor användning av, både innan ett projekt har börjat och i slutskedet när man vill säkerställa sig om materialmängderna och bergsmängderna stämmer överens med den mängd som räknats med under offertförhandlingarna.

 

Användningen av maskinstyrning har blivit mycket populär. Fler och fler projekt kräver att man har maskinstyrningssystem idag. Det är tidseffektivt och kostnadseffektivt att använda maskinstyrning i och med att chauffören själv ser i skärmen när rätt nivå har uppnåtts i förhållande till maskinstyrningsmodellen. Man kan då också direkt spara mätpunkter på de olika konstruktionslagren. Dessa mätpunkter används senare i slutdokumentationen för att visa åt beställaren att t.ex. vägen uppfyller de krav som lagts och att konstruktionslagren är byggda enligt planeringen.

 

Kan du nämna något större projekt ni har haft under det gångna året?

Vi har många projekt för Sundströms Ab Oy inom maskinstyrning. Ett av de största vi medverkat i är projektet för Metsä Group, till vilket vi har gjort många 3D-modeller och mängdberäkningar. 

 

Hur känns det att ha fått tjänsten som avdelningschef?

Det känns bra, även fast jag aldrig sett mig som en ledartyp. Man får styra mycket själv och har mycket ansvar. Största utmaningarna är nog att delegera projekten så att arbetsfördelningen blir jämn och att uppskatta tiden för ett projekt. Allt beror på planeringen.

 

Vad är det roligaste med ditt jobb?

Det är roligt när man får vara med från början av ett projekt och att sedan se slutresultatet i verkligheten. Roligt att se att 3D-modellerna vi varit med och skapat blir något konkret ute på fältet.

 

Vad vill du utveckla med dig själv som avdelningschef och hur vill du utveckla avdelningen?

Det finns alltid mycket man kan utveckla med sig själv. Man vill ju alltid bli en bättre ledare. Man vill kunna känna att man faktiskt uppnår något tillsammans med sin avdelning och att kunderna är nöjda. Jag vill att maskinstyrningsavdelningen ska utvecklas i samma takt som teknologin, det gäller att hänga med i utvecklingen. Jag vill också att de som arbetar på min avdelning ska kunna känna att de vill göra sitt bästa, på samma sätt som jag försöker göra mitt bästa. 

 

Hur kan ni och hur vill ni hjälpa kunderna ännu mer med tjänsterna som din avdelning erbjuder?

En viktig aspekt är att informera om våra tjänster så att kunderna lätt kan se värdet de får av att använda sig av våra tjänster. Med nya kunder som kanske inte använt sig mycket av maskinstyrningssystem tidigare kan vi med hjälp av vår långa erfarenhet skapa rutiner som fungerar från första början, som är lätta att förstå sig på.

 

Hur ska kunden gå till väga när de har ett nytt projekt som ska börja och vill ha med er som samarbetspartner?

Då är det bara att ta kontakt med mig genom en offertförfrågan. Det är bra att ha eventuella ritningar till hands redan vid förfrågan så att processen löper snabbare.

 

Fredrik Fagerholm

Avdelningschef – Maskinstyrning

fredrik.fagerholm@ostromap.fi

044 726 6577

 

SAGRA media, 2022


Matti Toivoniemi ny avdelningschef i Uleåborg

Matti Toivoniemi ny avdelningschef i Uleåborg

Kan du berätta lite om din bakgrund?

 – Jag började 1989 som timmerman och på grund av olika händelser började jag arbeta från och med 2005 som mätningsingenjör i Uleåborg. Det har mest varit jordbyggnads och  byggnadsmätningar samt mätning av tågbanor. Jag tillbringade två år i Lappajärvi med att mäta tågbanor.


Hur många anställda har Uleåborgskontoret för närvarande? 

– Det finns fem personer förutom mig.

 

Kan du nämna några större projekt du varit med på de senaste åren?

– Det största är nog Metsä Fibre i Kemi, där mätte vi två olika byggnader, projektet tog ca 7 månader. I Uleåborg har jag varit med och mätt flera höghus och en större kontorsbyggnad i Pyhäjoki.

Hur känns det att ha blivit utsedd till avdelningschef på Uleåborgskontoret?
– Ja, det känns bra. Även om jag inte har jobbat så länge på företaget så fick jag möjligheten att axla ansvaret. Det känns riktigt bra. Utmaningen har antagits och tiden får utvisa hur det går.

Vad skulle du vilja utveckla hos dig själv som avdelningschef och vad skulle du vilja utveckla på Uleåborgskontoret?
– Jag vill förbättra vi-andan här på Uleåborgskontoret, och informationsflödet måste fungera, så att personalen vet vad som händer. Det är främst det jag vill jobba med. När medarbetaren ute på fältet mår bra, mår företaget bra.

Hur kan du hjälpa kunderna i Uleåborgsregionen?
– Tja, det är en ofta en fråga om resurser. Tyvärr måste vi ibland tacka nej till kundernas projekt på grund av bristande resurser. Men det vi gör ser vi till att det blir bra gjort. Uleåborg är ganska litet och alla känner alla. Vi har många kontakter och bekanta, och vi måste sköta kontakterna väl för att upprätthålla samarbetet.

Hur kan en kund gå tillväga om han har ett nytt projekt på gång och vill ha dig som mätpartner?

– Det är bara att ta kontakt direkt med mig eller med vår försäljare. Kaffet är alltid varmt på kontoret, kom bara in!


Kim Tuorila - avdelningschef i Vasa

En intervju med Kim Tuorila, avdelningschef i Vasa

Kan du berätta lite om din bakgrund på Ostromap?

”Min bakgrund på Ostromap är ganska lång. Sedan jag var 15 år har jag sommarjobbat i princip varje sommar på Ostromap. De första åren jobbade jag i Jakobstad men när jag började studera lantmäteriteknik i Vasa 2010 har jag jobbat varje sommar här på Ostromaps kontor i Vasa. Jag blev heltidsanställd 2014 och har nu jobbat som avdelningschef här i ungefär tre år.”


Vad har du haft för arbetsuppgifter? 

”Jag började med kartläggning. Genom åren har jag också jobbat på byggen, infrastruktur, järnväg, UAV och skanning. I princip allt.”

Hur många anställda jobbar på din avdelning för tillfället?

“På Vasakontoret är vi tre anställda som i huvudsak jobbar med mätningar ute på fält och två anställda på maskinstyrningssidan. Nu i sommar har vi också tre sommarjobbare med oss.”


Kan du nämna några större projekt ni haft de senaste åren?

”Prisma Liselund var ett stort byggprojekt vi har haft med Peab Oy. Ombyggningen av omfartsvägen i Vassor var också ett stort projekt vi hade med Sundström Ab Oy Entreprenad. Vi var också involverade i renoveringen av Vaasa Sähkö Areena. Samarbetet med våra kunder fungerar mycket bra.” 

Vad vill du utveckla med dig själv som avdelningschef och hur vill du utveckla din avdelning?

“Avdelningsmässigt så vill vi fortsätta utöka vår verksamhet i Vasaregionen.”

Det goda samarbetet mellan Ostromaps olika kontor gör det möjligt att alla avdelningar kan hjälpa varandra när det behövs. Om ett projekt i Norra Finland kräver fler lantmätare kan någon som vanligtvis jobbar i t.ex. Vasa eller Jakobstad åka dit.

“Som chef vill jag göra mitt bästa för att alla ska trivas på arbetsplatsen. God stämning bland arbetstagarna är viktig att upprätthålla, vilket kan vara svårt med projekt som ligger längre bort men vi försöker variera vilka som reser så att det blir rättvist för alla. Jag är särskilt stolt över vår goda arbetsgemenskap här på Vasakontoret. Vi har bra folk och det är lätt för nya att komma in i gruppen.”


Har ni behov av fler arbetstagare?
”Som det för tillfället ser ut har vi bra med jobb och vi kommer säkert behöva anställa flera framöver.”

Om man vill samarbeta med er, hur går man bäst tillväga?
“Direkt kontakt till mig, endera per telefon eller e-post men gärna både och. Framför allt god och regelbunden kommunikation är viktig för att hållas uppdaterade under projektets gång. Det ger också bättre överblick och framförhållning.”

Vill du jobba med oss?
Är du intresserad av att jobba med oss kan du alltid skicka en öppen ansökan eller kolla ”lediga jobb”-avsnittet på vår hemsida.

 

SAGRA media, 2022


Huvudkontoret i Jakobstad

Huvudkontoret i Jakobstad

Det var i Jakobstad allt började för Ostromap. Grundarna Stefan Hagman, Ralf Tuorila och JNT märkte att det fanns en möjlighet att starta ett företag som säljer mättjänster. Ab Ostromap Oy bildades år 2000. Företaget har sedan dess utökats med ytterligare fyra kontor, men huvudkontoret ligger fortsättningsvis i Jakobstad och det är också här som ledningen sitter. Jesper Wikman, mätchef på Ostromap, berättar om verksamheten.

Ostromaps resa

När Ostromap grundades var det endast ett litet företag, vars huvudsakliga uppgift var att kartlägga och dokumentera ledningar och kablar i Jakobstadsnejden. Det fanns ett stort behov av mätningar inom bygg- och jordbyggnadsbranschen och företaget växte i snabb takt. 

Lokala företag som Oy Snellman Ab och UPM-Kymmene Oyj gjorde stora investeringar i Jakobstad under början av 2000-talet och detta var en av orsakerna till att Ostromap fick en stabil tillväxt och blev en ledande aktör inom mätbranschen i Finland.

”Idag har vi flera kontor och kan erbjuda våra tjänster i hela landet. En annan orsak till att vi kunnat växa i snabb takt är att vi varit i framkant vad gäller den tekniska utvecklingen. Vi var snabba med att börja använda maskinstyrningsmodeller och ännu tidigare med skanning. Många mätföretag kanske såg det som att den nya teknologin tar jobb av lantmäteriingenjörer, medan vi såg möjligheterna. Vi erbjuder den senaste tekniken, vilket uppskattas av kunderna”, berättar Wikman.

Aktuellt i Jakobstad

Ostromap har ett brett utbud av tjänster inom mätbranschen; mätning, maskinstyrning, laserskanning, ledningsdokumentation och bärighetstest. 

”Vi kan utföra bl.a. byggnadsmätningar, infrabyggnadsmätningar och bärighetstest. Vi kan avväga fabriks- och egnahemstomter, göra uppföljningsmätningar för byggnader samt kartlägga kommunalteknik. Man kan anlita oss för mättjänster redan inför en planering, så att den som planerar ett projekt får ett så noggrant utgångsläge som möjligt”, säger Wikman.

”Några aktuella projekt vi haft i Jakobstadsregionen den senaste tiden är byggnadsmätningar för Oxhamns skola, Fresh Servant och Snellman. Ett av de större järnvägsprojekt vi varit delaktiga i och som sysselsatt personal från så gott som alla våra avdelningar är ett påbyggnadsprojekt mellan Björneborg och Mäntyluoto”. 

Wikman ny mätchef på Ostromap

Jesper Wikman har under slutet av förra året fått en ny roll som mätchef för Ostromap.

”Jag fungerar som mätchef för Ostromap, men även som avdelningschef för Jakobstad. När en kund behöver våra mättjänster i Jakobstadsregionen är det mig de kan kontakta. Som mätchef är min uppgift att organisera så att det finns personal till hands på de projekt vi har på gång, främst i Jakobstad, men även på större projekt vi kan ha runt om i landet. Jag ansvarar tillsammans med avdelningscheferna för att det ska fungera ekonomiskt på alla avdelningar” berättar Wikman. 

”Jobbet är en stor del av vardagen och mitt mål är att alla anställda ska tycka det är roligt att komma till jobbet. Jag behöver se till så att arbetsbördan för en enskild mätkonsult inte blir för stor. Kommunikationen oss kollegor emellan är väldigt viktig både för välmåendets och utvecklingens skull. 

Vi är ett stort gäng här i Jakobstad och det är en bra stämning på kontoret. Det är viktigt att få skoja och prata om annat än jobb emellan. Jag är ny i den här rollen, men vill jobba för att alla ska trivas på jobbet”, avslutar Wikman.

 

Vill du jobba med oss?

Är du intresserad av att jobba med oss kan du alltid skicka en öppen ansökan eller kolla ”lediga jobb”-avsnittet på vår hemsida.

 

SAGRA media, 2022


Kabelvisning & Ledningsdokumentation

Kabelvisning & Ledningsdokumentation

Vi på Ostromap har lång erfarenhet inom kabelvisning och ledningsdokumentation och kan hjälpa er med att kartlägga telefon-, el-, och fiberkablar samt vatten- och fjärrvärmerör i marken. Simon Ahlvik berättar mer om tjänsterna.

Kabelvisning

För att undvika skador på ledningsnät i samband med grävarbeten, behöver man först klargöra var befintliga ledningar finns. När man gräver ner nya ledningar behöver dessa också dokumenteras för framtida bruk. ”Vi utför kabelvisningar och ledningsdokumentation runt om i landet. I Jakobstad är vi tre personer som utför dessa tjänster. Vi visar kablar samt gör ledningsdokumentationer mellan Vasa och Karleby samt ut till Evijärvi. Vi har även team i Närpes, Seinäjoki och Uleåborg som utför dessa tjänster”, berättar Ahlvik.

 

Kabelvisning utförs i början av ett projekt, innan en grävmaskin rullar in på området. Den här tjänsten behövs för att visa var befintliga ledningar finns så att de inte grävs sönder. Det kan bli dyrt och till och med farligt om man gräver sönder tele- eller elkablar. För att kunna markera var i marken kablarna finns, använder vi oss av en s.k. kabel- eller ledningssökare, som består av en sändare (klämma + sladd) samt en mottagare (skaft). Sändaren skapar ett elektromagnetiskt fält runt kablarna som sedan kan upptäckas av mottagaren. Man markerar sedan med sprayfärg var kablarna går.

Ledningsdokumentation

Ledningsdokumentation sker i slutet av ett projekt för att dokumentera var de nya ledningarna finns. Det här behövs för framtida bruk, så att man enkelt kan hitta ledningarna ifall man t.ex. upptäcker ett problem. Vi dokumenterar ledningar för vatten, fiber, avlopp, el och fjärrvärme. Här använder man sig utav en GPS-utrustning och en handdator.

Vem kan beställa tjänsterna?

Ostromap har avtal med olika telekom- och elbolag runt om i landet. För teamet i Jakobstad handlar det främst om att de lokala telekom- och elbolagen beställer tjänsterna. 

”Om en privatperson vill beställa kabelvisning inför ett grävarbete, bör de i huvudsak kontakta sitt lokala telekombolag eller elbolag som i sin tur kontaktar Ostromap. Beroende på kundernas behov kan vi ta hand om hela processen med allt från kartläggning till dokumentation. Vi har många års erfarenhet av ledningsdokumentation i programmen Trimble Nis och Trimble Lotus. 

Kan du nämna något projekt ni haft under det senaste året?

Ahlvik berättar: ”Ett större projekt vi har på gång just nu är med Elbolaget Elenia som gräver strömkablar i Evijärvi. Inom ledningsdokumentationen har vi även haft uppdrag av JNT i Jeppo, där vi kartlagt närmare 5 km på ett projekt. Vi har även kartlagt många kilometer åt JNT i Replot. JNT:s stamnät är bra utbyggt numera och oftast är det bara korta stumpar med fiberanslutning från väg till hus som ska kartläggas. Andra projekt vi haft är t.ex. ett bostadsområde och Risöhällvägen i Larsmo. Annat som är aktuellt just nu är att kartlägga luftkablar som ersätts med nergrävda jordkablar. Vi har även haft större projekt t.ex. i Jalasjärvi, där vi kartlagt en sträcka på ca 30 km, och mellan Oravais och Vörå när de grävt ner fiberkablar som vi kartlagt i efterhand.”

Hur är det att jobba med ledningsdokumentation?

”Arbetet funkar smidigt. Utrustningen är bekant och man vet vad som gäller. Utrustningen har utvecklats mycket under kort tid och bl.a. GPS-tekniken har blivit betydligt bättre, så det löper oftast på bra för oss ute på fältet. Tekniken går framåt hela tiden så det blir intressant att se hur vi kommer jobba med dessa tjänster framöver. Även om själva arbetsuppgifterna ser likadana ut, så är ingen dag den andra lik. Speciellt under högsäsong för byggande har vi mycket uppdrag. Uppdragen varierar och man får resa runt mycket, vilket jag trivs med.” säger Ahlvik.

 

2021, SAGRA media


Maskinstyrning | Bioproduktfabrik i Kemi

Maskinstyrning | Bioproduktfabrik i Kemi

Maskinstyrning är en tjänst och ett hjälpverktyg inom jordbyggnadsentreprenad som har blivit allt populärare de senaste åren. Jesper Wikman, avdelningschef på maskinstyrningsenheten för Ostromap, berättar om maskinstyrningen och hur maskinstyrningsmodeller kan användas i olika projekt.

Vad är maskinstyrning?

Maskinstyrning är ett system som använder sig av sensorer på t.ex. grävmaskinens skopa, sticka, bom eller kropp samt ett satellitsystem för att kunna visa en maskins position i förhållande till ett koordinatsystem. I de flesta fall styr du som förare själv maskinen och använder systemet som ett hjälpverktyg, till exempel för att kontrollera markhöjden i verkligheten jämfört med i teorin. Maskinstyrningssystemet består av sensorer, antenner samt en monitor som du har inuti hytten. För dina projekt behöver du också maskinstyrningsmodeller, vilket vi på Ostromap hjälper dig med.

”Till många projekt kräver beställaren att det ska finnas maskinstyrning i grävmaskinen. Det är enkelt och smidigt att använda sig av maskinstyrningsmodeller”, säger Wikman.

Några av maskinstyrningssystemen som används i Finland är Leica, Novatron, Trimble, Topcon och L5. Alla dessa system använder olika filformat. Då behövs modeller som passar de olika systemen. Vi på Ostromap ser till att du får de filer du behöver och guidar dig genom hela processen.

Maskinstyrningsmodeller för nytt fabriksområde i Kemi

Ostromap förser som bäst maskinstyrningsmodeller till ett stort projekt, Metsä Groups bioproduktsfabrik i Kemi. Detta är ett massivt projekt och den fossilfria fabriken är den största investeringen för Finlands skogsindustri någonsin, 1,6 miljarder euro. Till projektet behövs 3D-modeller för jordbyggnadsarbetet på fabriksområdet samt för järnvägen i anslutning till området.

Överblicksbild av bioproduktfabriken i Kemi (metsafibre.com).

Vi på Ostromap samarbetar med Sundström Ab Oy där vi fungerar som underentreprenörer. Vår uppgift i denna arbetskedja är att förse grävmaskinschaufförerna med maskinstyrningsmodeller för de olika typerna av grävarbeten.

Maskinstyrningsmodeller som behövs för detta projekt är bland annat modeller för schaktbotten, så att grävmaskinschauffören vet hur långt ner det ska grävas, samt modeller för massabyten. Ifall man vid en grundundersökning konstaterat att grundmaterialet är dåligt på något vis, t.ex. lerigt, kan man behöva göra ett massabyte. Planerarna gör upp ritningar för det område där ett massabyte ska ske och vi producerar 3D-modeller för området enligt de ritningarna. Vi gör även fyllnadsmodeller för olika lager av materialtyper samt linje- eller punktmodeller för vatten och avlopp. Vi gör med andra ord terrängmodeller, linjemodeller, punktmodeller och bakgrundsbilder (2D-ritningar) som kan användas i grävmaskinens maskinstyrningssystem.

Fördelar med maskinstyrning

Med maskinstyrning i grävmaskinen ökar noggrannheten på arbetsplatsen. Grävmaskinschauffören får med hjälp av maskinstyrningssystemet och 3D-modellerna veta exakta koordinater för grävandet.

En annan fördel kan vara att man inte behöver en inframontör på plats hela tiden. Man får göra grovarbetet och schakta ner till rätta djupet direkt med grävmaskinen, vilket gör jobbet effektivare. Det behöver heller inte vara en mätkonsult på plats för utsättning i terrängen lika frekvent när man har ett maskinstyrningssystem.

Med hjälp av maskinstyrningssystemet kan man mäta in bottnen i det grävda området för att direkt kunna kontrollera att bottnen är på rätt höjd. Det sker med hjälp av en sensor på grävskopan, som skickar information om skopans position till maskinstyrningssystemet. Denna information kan sedan användas till att räkna ut hur mycket material som gick åt till att fylla lagret.

”Då vi producerar maskinstyrningsmodeller åt er är vi med er i ett tidigt skede av projektet för att gå igenom ritningarna. Det finns då möjlighet att upptäcka eventuella brister i ritningarna och man hinner då korrigera dessa redan innan projektet drar igång.”

Ostromap erbjuder support

När du beställer maskinstyrningsmodeller av oss, får du förutom modellerna också hjälp med hur du kan använda dem. Vi finns tillgängliga alla vardagar för att handleda dig i användningen av maskinstyrningsprogrammet och maskinstyrningsmodellerna. Maskinstyrningssystemen har ofta en molntjänst och via den kan man dela skärm med chauffören. Det gör det lätt att förstå vad som kan vara fel.

”Det är roligt när man tillsammans med kunden i realtid kan lösa eventuella problem som kan uppstå på arbetsfältet”, säger Wikman.

”Våra maskinstyrningssmodeller används runtom i hela Finland och det finns även möjlighet att anlita oss i övriga länder i och med att allt går att sköta virtuellt.”

Vill du anlita oss? Kontakta oss genom att ringa Jesper på tel.nr. 044-7770515 eller genom att sända e-post till jesper.wikman@ostromap.fi för att få mer information om tjänsten eller för att göra en offertförfrågan på ett projekt.

SAGRA media


Kristoffer Blomqvist ny vd för Ostromap

Kristoffer Blomqvist ny vd för Ostromap

Efter förra ägaren och vd:n Stefan Hagmans bortgång, behövde Ostromap någon som kunde axla rollen som ny vd för företaget. Det föll sig naturligt, i och med hans tidigare erfarenhet på Ostromap, att den som tar över ansvaret skulle bli Kristoffer.

En naturlig övergång

Hur började din karriär på Ostromap?

”Min historia på Ostromap började redan år 2007 när jag kom hit som sommarjobbare under tiden jag studerade till lantmäteriingenjör i Vasa. Från december 2009 har jag haft fast anställning. På den tiden var vi 9 anställda och i dagsläget har vi 42 anställda. Jag har sedan dess haft olika roller inom företaget och har bland annat jobbat ute på fälten med kartläggningar och byggmätningar. Sedan år 2014 har jag fungerat som mätchef, ända tills nu i sommar” berättar Blomqvist.

När Blomqvist började år 2009 fanns Ostromaps verksamhet endast i Jakobstad, men vartefter det kom flera uppdrag har verksamheten utökats med kontor i Vanda, Vasa, Seinäjoki och Uleåborg. 

Hur har det gått att axla det nya ansvaret som vd? Har något varit utmanande?

”Det är klart att det finns vissa saker som är nya, men jag har varit med länge på företaget så jag känner mig trygg i att jag känner alla anställda, känner ägarna och våra jobbrutiner är etablerade. Övergången från mätchef till vd känns naturlig. Jag ser fram emot de utmaningar som kommer med den nya rollen.”

Stort förtroende för kollegorna

Lantmäteribranschen är en bransch i ständig förändring och utveckling. Det kommer hela tiden ny teknik och det gäller att hänga med för att kunna erbjuda den senaste tekniken och kunskapen. Det sätter också vissa krav på de anställda.

”Firman utvecklas hela tiden och det har varit intressant att få följa med på den resan. Det kommer alltid nya utmaningar och man lär sig nya saker fast man varit med länge. Vi hjälps åt inom teamen och vi har väldigt duktiga medarbetare och anställda som dessutom är bra på att ställa upp även på kort varsel då det behövs, vilket jag är mycket tacksam över. De kan sin sak och är flexibla.”

Vill föra vidare f.d. vd Stefan Hagmans positivtet

Du har jobbat mycket sida vid sida med Stefan, är det något från hans ledarskapsstil som du vill ta vara på och föra vidare för Ostromap?

”Det är nog hans positivitet. Stefan ansåg att man inte måste kunna allt direkt, utan man jobbar fram kunskapen och behöver inte vara rädd för att lära sig nya saker. Stefan var mer än bara en chef för mig, han var även en vän som har lärt mig mycket.”

Ostromaps framtid

Hur ser framtiden ut? Något speciellt område ni kommer fokusera mera på?

”Personalens välmående och trivsel på arbetsplatsen är något som är viktigt för mig, det skall vara roligt att komma till arbetet. Jag vill satsa ännu mera på de områden vi redan är bra på, samtidigt som branschen utvecklas hela tiden och vi måste lära oss nya saker. Yrket har skiftat från att vi mest haft folk på fältet till att en del av arbetet nu görs vid en dator i och med maskinstyrningens etablering. Även laserskanning är ett område som Ostromap har hållit på med en lång tid, vilket vi vill fortsätta vara ledande inom. Jag vill satsa på personalens skolningar så att de får den utveckling de behöver och kan känna sig trygga i sina uppgifter.”

När du inte är på jobbet, vad gör du då?

”Med tre barn finns det alltid något att göra” skrattar Blomqvist. ”På somrarna bor vi hela familjen ute på villan, där jag gärna är ute och paddlar, cyklar i skogen och springer. Familjetid och motion är det jag gärna ägnar min tid åt.”

SAGRA media


Bärighetsprov – en grundläggande tjänst

Bärighetsprov – en grundläggande tjänst

Ostromap erbjuder mångsidiga tjänster inom lantmäteribranschen, men även utförandet av bärighetsprov. Henrik Aho, mätchef på Ostromap, berättar om tjänsten och hur vi på Ostromap samarbetar med våra kunder från början till slut.

Vad är bärighetsprov och varför behöver man dem?

Att utföra ett bärighetsprov innebär att man testar bärigheten för en grund. D.v.s. man kontrollerar ifall grunden som blivit förberedd uppfyller kraven för byggnaden eller konstruktionen som skall byggas därpå. Vi på Ostromap har flera års erfarenhet av provtryckning och för några år sedan utvidgade vi utbudet för bärighetsproven med en ny metod samt uppdaterade vår befintliga utrustning. Vi erbjuder i dagsläget två olika typer av bärighetsprov; plattbelastningsprov samt LOADMAN-prov.

Beställarna är ofta jordbyggare eller byggare, men även andra kontaktar oss som vill få en uppfattning av bärigheten för en grund, väggrund eller befintlig väg. Genom att anlita oss kan kunden säkerställa att grunden de förberett uppfyller de angivna kraven för bärigheten och att man tryggt kan uppföra konstruktionen eller byggnaden utan att behöva oroa sig för om grunden verkligen håller den last som den är avsedd för.

  • Vi kan erbjuda ett helhetspaket åt kunden där vi är med från början i ett tidigt skede av projektet med både mätning och provtryckning, säger Aho.

Bärighetprov utförs t.ex. vid bygge av hallar, höghus och övriga husbyggnader men också för konstruktion av vägar, järnväg och rörlinjer.

  • Vid stora massabyten är det ytterst viktigt att hålla koll på att bärigheten för den färdiga grunden bibehålls och kraven uppfylls. Med bärighetprov kan man säkerställa att massabytet har lyckats och att grunden uppfyller sina krav trots att man bytt ut och fyllt upp med nytt material, förklarar Aho.

Man kan också behöva kontrollera marken där en lyftkran kommer stå, för att säkerställa att marken kommer att hållas intakt när lyftkranen förflyttar tunga föremål. Ett annat exempel på när man kan behöva göra bärighetsprov är vid planering av områden för vindkraftverk. Man kan då med hjälp av bärighetsproven kontrollera ifall man kan transportera de tunga vindmöllorna på befintliga vägar eller om de behöver förstärkas.

Plattbelastningsprov och LOADMAN-prov – hur går det till?

Plattbelastningsprov används oftast vid grundsulor och ”antura-bottnar”. Vid plattbelastningsproven använder man sig av en utrustning som består av en rund platta, domkraft och sättningsmätare. Plattan och domkraften placeras under en motvikt – oftast under en grävmaskin eller en stor vält.

Med hjälp av domkraften som är kopplad till en pumpcylinder skapas ett statiskt tryck mot grunden. Trycket på flera ton gör att plattan pressas ner mot marken och sättningsmätaren mäter sättningen, d.v.s. hur djupt plattan sjunker ner i grunden under olika tryckförhållanden.

I resultatet av testen redogör vi för materialets E-modul, packningsgrad och förhållandevärde. Dessa värden rapporteras åt beställaren. Alla test som utförs kartläggs med vår mätutrustning så vi kan redogöra var testet blivit utfört.

LOADMAN-utrustningen i sin tur ser ut lite som ett meterlångt järnrör. Högst upp inuti röret finns en magnet som håller upp en 10 kg tung kula. Denna utrustning kräver ingen motvikt för att utföra bärighetstestet.

Genom att släppa kulan mot grunden upprepade gånger mäter man sättningen den 10 kg tunga kulan åstadkommer grunden. Genom att mäta sättningen beräknas motsvarande värden för bärigheten som vid plattbelastning. LOADMAN-prov används ofta vid konstruktion av vägar och rörlinjer så som avloppsrör. Denna utrustning lämpar sig speciellt bra på ställen var det är omöjligt att använda sig av en motvikt, detta kan vara mycket djupa gropar för fundament eller likande. Viken metod som ska användas anges oftast av beställaren.

  • Efter utförda prov rapporteras värden för bärigheten åt kunden. På samma sätt som för plattbelastningen redogörs det positionerna var proven utförts. Genom att kartlägga positionerna för testen får kunden snabbt en bra översiktsbild över var och hur heltäckande proven tagits, berättar Aho.

Ostromap är med er hela vägen

Vi på Ostromap kan erbjuda kunden ett helhetspaket där vi kan vara med från en tidig början, ända till slutet av ett projekt och utföra både mätningar och bärighetstest. Alla våra yrkeskunniga mätkonsulter utför både olika typer mätningar och bärighetsprov. Att samma person utför mätningar och bärighetsprov underlättar arbetet både för oss och för kunden. Detta ger oss en god förståelse för projektet och leder till ett effektivt och gott samarbete under hela processen.

Ifall ni önskar beställa bärighetstest eller vill få mer information om tjänsten, ta kontakt med Henrik på henrik.aho@ostromap.fi eller genom att ringa på tel.nr. 050 490 2087.

13.8.2021, SAGRA media


Ny laserskanningsutrustning - Leica RTC 360

Ny laserskanningsutrustning - Leica RTC 360

Vi på Ostromap strävar ständigt till att kunna erbjuda den senaste tekniken i våra mätningstjänster. Vi har erbjudit våra kunder laserskanningstjänster sedan 2004. En av våra senaste investeringar är en laserskanningsutrustning, Leica RTC 360, som kompletterar vår övriga laserskanningsutrustning. Anders Björklund, mätkonsult, berättar mera om utrustningen.

Laserskanning har många användningsområden

Man använder laserskanning där vanlig mätutrustning är otillräcklig, d.v.s. där det skulle ta för länge att mäta på traditionellt sätt. Sådana projekt kan vara t.ex. vid industriområden, gruvor eller höghusrenoveringar.

”Jag har nyligen skannat vid en skola, som ska göras om till bostäder. Då får arkitekten alla mått direkt och man behöver inte mäta alla avstånd för hand. Laserskannern fotograferar även i färg, så att man får en färgbild av rummet man skannar. Ofta vill arkitekterna ha färgbilderna för planering av t.ex. höghusrenoveringar.” berättar Björklund.

Laserskanning kan också användas i gruvor. Eftersom ytorna i en gruva alltid är oregelbundna, passar laserskanning utmärkt för att mäta avstånden inuti gruvgångarna. Med hjälp av mätningarna kan man då på ett snabbt sätt bedöma ifall olika typer av maskiner ryms in i gångarna eller om man behöver spränga mera.

Hur fungerar laserskanning?

”Skannern skickar ut laserstrålar och mäter horisontalvinkel, vertikalvinkel och avstånd. Sedan räknar skannern ut koordinater på miljontals punkter. Alla dessa punkter bildar då ett punktmoln som kan ses som en 3D-bild. Från den bilden kan man sedan utläsa alla avstånd man behöver till projektet i fråga.” förklarar Björklund.

Skannern kan även ”måla” ett färglager över punkterna, så att punktmolnet eller 3D-bilden kan ses som ett fotografi i 3D. Fotot har inget med mätningen i sig att göra men kan vara användbart för att få en bättre bild av hur utrymmet verkligen ser ut.

”Att skanna en station tar 26 sekunder med denna utrustning, vilket är mycket snabbare än många äldre modeller” fortsätter Björklund. ”När alla punkter skannats överför vi skanningsmaterialet till en hårdskiva i datorn. Leica RTC 360 har en ganska automatiserad process när det kommer till att överföra de många skanningsstationerna till dataprogrammet, vilket förstås sparar tid.”

Leica RTC 360 – snabb, smidig och noggrann

Till skillnad från många tidigare modeller har Leica RTC 360 inbyggda kameror, vilket är mycket behändigt. Skannern har fem kameror, varav en är huvudkamera och de fyra andra är till för positionering. Själva skannern väger 6 kg och har ett tillhörande kolfiberstativ som också är väldigt lätt att bära. Hela utrustningen kan läggas ner i en väska och är på det viset väldigt lätt och smidig att ta med. Denna skanner lämpar sig ypperligt i trånga utrymmen, speciellt smidig är den när man ska mäta i utrymmen för VVS.

”Denna skanner har varit ett bra komplement till den skanningsutrustning vi redan har. Leica RTC 360 är snabb, smidig och noggrann. Den lämpar sig speciellt bra för byggnadsprojekt där man behöver inomhusskanning av bostäder och kontor. Den är liten och nätt och är enkel att ta med sig, vilket är speciellt tacksamt vid mätning i höghus där man behöver bära mätutrustningen mellan många våningar. Alla dessa faktorer bidrar till att vi kan utföra laserskanningarna på ett effektivt sätt” säger Björklund sammanfattningsvis.

12.03.2021, SAGRA media


Ostromap växer - Startar dotterbolaget Swemap i Sverige

Ostromap växer - Startar dotterbolaget Swemap i Sverige

När Ostromaps verksamhet i Sverige ökade, växte också behovet av ett smidigare samarbete över landsgränserna. Den 1.1.2021 grundade Ostromap dotterbolaget Swemap, som nu bedriver verksamhet i Luleå, Sverige. Vi ringde upp Swemaps vd, Linus Hagman för en intervju.

Hur uppkom tanken på ett dotterbolag?

”Det började med att Ostromap hade jobb uppe i Kiruna för några år sedan. För cirka ett och ett halvt år sedan fick de ett kontrakt med en kund i Gällivare. Det blev mer och mer jobb i Sverige och med ett finskt bolag som jobbar i Sverige kan det bli ganska mycket pappersarbete. Det blev allt tydligare att det bästa vore att starta ett dotterbolag i Sverige, för att underlätta det byråkratiska arbetet för Ostromap i Finland. Då kom vi överens om att vi startar ett dotterbolag i Luleå och att alla projekt som Ostromap haft i Sverige i fortsättningen sköts av Swemap”, berättar Hagman.

Ostromap - Mittauspalvelut | Laserkeilaus, UAV ikooni

Swemap har redan flera projekt i rullning. Linus Hagman har tidigare jobbat på Ostromaps projekt i Sverige och det föll sig naturligt att han nu fortsätter bedriva verksamheten i rollen som chef för Swemap. I nuläget består teamet på Swemap av Linus Hagman (vd), Viktor Granvik samt ytterligare en person som är inhyrd från Ostromap. De två sistnämnda figurerar just nu främst på ett projekt nere i en gruva, medan Linus hanterar övriga projekt och själva etableringen av Swemap i Norrbotten.

Swemap erbjuder liksom Ostromap mätningstjänster så som maskinstyrning, mätning, laserskanning, UAV-fotografering och ledningsdokumentation.

Att arbeta i en gruva innebär väldigt speciella arbetsförhållanden

Just nu är en stor del av Swemaps verksamhet fokuserad på gruvprojektet vid Malmberget i Gällivare. Swemap fungerar som underleverantör åt gruvföretaget som bryter järnmalmen. För att sprängningarna ska kunna äga rum måste Swemap märka ut var borrhålen i gaveln ska komma (väggen där sprängningen görs), samt kalibrera maskinerna så att de alltid borrar i rätt riktning under jorden. Det blir långa arbetsdagar med 6–12 stycken utsättningar per dag och allt sker ca 1250 meter under marken.

”De som spränger och borrar jobbar i skift, vi behöver finnas till hands under hela dagen, så att arbetet kan fortskrida enligt planerna”, berättar Hagman.

”Vi jobbar därför sju dagar och är sedan ledig sju dagar. I början av en arbetsdag åker man ner under jord och har alltid först kontakt med arbetsledaren som säger vilken ort man ska fara till inne i gruvan. Framme på gruv-orten gör vi utsättningar på gaveln så att de vet var de ska borra och hur de ska kalibrera maskinerna enligt våra mätningar. Det blir mycket körning med bil, mellan 70–100 km bilkörning under jord varje dag. Det är vår uppgift att hålla reda på hur stora orterna blir, så att vi kan informera åt gruvarbetarna hur långt dom kommit på en dag.”

Swemap erbjuder den senaste tekniken

”Vi är unika på marknaden när man ser till tekniken. Det är ett fåtal företag som har den utrustning och den datakunskap vi erbjuder på både Ostromap och nu Swemap. Vi kan det mesta och vi har nutidens system, vi hänger alltid med i uppdateringar.”

Målet att etablera sig i Norrbotten och vidare

”Vi är ett nystartat företag som satsar på tillväxt. Vi försöker alltid erbjuda det bästa. Vi har ett gott samarbete med våra nuvarande kunder, de är väldigt viktiga för oss” säger Hagman glatt. ”Vi får in allt fler projekt från kunder runt om i Norrbotten och vi hoppas på att kunna expandera ännu mera och nå ut till övriga delar av landet.”

Vill du veta mer om Swemap?

En hemsida kommer att lanseras inom kort, men till dess kan man kontakta Linus Hagman och Swemap via deras facebook-sida Swemap ab.

 

30.1.2021, SAGRA media